when life gives you a hundred reasons to cry show life that you have a thousand reasons to smile
1997, ett år som delar in mitt liv i två kapitel ett före och ett efter. Jag hade fyllt 15år och varit på en fest när jag och mina kompisar satte oss i bilen för att åka vidare. Jag hade färdats på samma väg hundratals gånger men just denna resa blev inte som alla andra för det blev sista gången jag kunde gå.
Hej jag heter Frida och har en ryggmärgsskada.
Att jag har ett funktionshinder är inget denna blogg kommer att fokusera på men självklart så genomsyrar det allt jag skriver eftersom det är en del av mig med allt vad det innebär att leva med en ryggmärgsskada.
De senaste åren har jag tillbringat på universitetet och skaffat mig en socionomexamen samt läst Barn- och ungdomspsykiatri, Professionella samtal på systemteoretisk grund, Migration, rasism- och diskriminering samt andra kurser inom socialt arbete. Detta för att jag vill jobba med människor i olika utsatta situationer och just nu jagar jag ett sådant jobb medans jag jourar ideellt på BRIS
Jag skrattar, gråter, lever på ironi och värme och vistas på stan dag som natt. Shoppar på impuls, planerar i minsta detalj och en rad andra motsägelsefulla beteenden. Men klicka här och följ min blogg och hur jag försöker show life that I have a thousand reasons to smile.
Bilderna nedan från 1997-1999
12 oktober, 2011 kl. 03:30
Hej!
Jag vill bara börja med att säga att jag älskar din attityd gentemot livet!
Jag heter Daniella och går tredje året på gymnasiet med inriktning media. Vi har precis börjat ta tag i våra projektarbeten som vi i år har valt ska handla om spår på kroppen. Det innefattar allt från trafikolyckor till självdestruktion till sjukdomar, som gett psykiska eller fysiska ärr. Slutprodukten har vi tänkt oss ska bli en fotoutställning med tillhörande text beskrivande vad personen gått/går igenom.
Jag har läst igenom en del av din blogg och tycker att historian verkar otroligt intressant! Av den anledningen vill jag fråga dig om du skulle vara intresserad av att delta i projektet? Anledningen till varför vi vill ha med blandade sorts historier och skador är bland annat för att vi vill uppmärksamma att det finns så annorlunda människoöden. Jag förstår helt och hållet om du tycker att det är för privat eller jobbigt att prata om eller om du av annan anledning inte vill vara med. Fotografierna och texten kan vara anonym om man inte vill gå ut med namn eller bild, och du får självklart vara med och bestämma om vad som ska skrivas och hur bilderna ska se ut. Utställningen kommer att spegla ”ärren”s både positiva sida och negativa sidor (alltså att det faktiskt finns bra stunder trots allt det negativa som hör till). Om du är intresserad av att delta eller bara undrar något är det bara att kontakta mig; projektarbete.spar@gmail.com
Hoppas att vi hörs av, och om inte; Lycka till i framtiden!
24 november, 2011 kl. 07:54
HÄLSAN ÄR EJ ALLT – MEN UTAN HÄLSAN FÅR ALLT ANNAT UNDERORDNAD BETYDELSE !